Vad hände då den 20 februari i år. Jo det här. Det snöade - det snöade och var snöstorm och det snöade lite till. Dessutom gick det inga tåg in till stan. Jag var insnöad och kunde inte komma någonstans. Först på måndag förmiddag var jag på H&M och det som då fanns kvar var tre par strumpor för barn och någon klänning som var för liten till och med för skyltdockan. Och armband. Hur besviken som helst köpte jag några armband och två par strumpor till barnbarnen.
För att ändå muntra upp mig bestämde jag mig för att sticka en tröja själv med nästan samma färger. Så här blev den. Om någon vecka ska jag lägga ut beskrivningen på min hemsida.
Rätt så nöjd var jag men ......
I slutet av mars fyller jag år. Barnbarnen och jag bakar chokladtårta för nu ska vi fira. När jag öppnar paketet från min dotter så börjar jag nästan gråta. Denna underbara kvinna har blockat och traderat och hittat en äkta riktig Sonia Rykiel-tröja som hon köpt åt mig. Kan det bli bättre.
Detta är min alldeles egen. Visst är den snygg!!! Snyggare!
Och så levde jag lycklig i alla mina dagar. Snipp, snapp, snut så var denna saga slut.
PS. Barnbarn tycker strumporna är jättesköna.
1 kommentar:
:-) :-) :-) Det är en saga för god för att vara sann nästan :-) :-) :-) Tänk att jag kunde HÅLLA MIG ända tills födelsedagen. :-) :-)
PS! Barnbarnen älskar sin strumpor och tycker att de är sååå fina.
Skicka en kommentar