Min gamla mamma gillar knorren

För si så där åtta år sedan fick min nu 88-åriga mamma en mössa av mig. Hon valde dern själv och har haft den sedan dess. Nu ville hon ha en ny. Den skulle vara rutig i blått och grått med lite svart och gärna lite vinrött och det viktigaste - knorren upptill. Det blev mössan Casita.

Tro det eller ej men den är stickad efter precis samma beskrivning som hennes förra mössa men som du ser så blev det en helt annan modell. Annat garn och så det att jag stickat med två färger är förklaringen.

Så här ser den åtta år gamla mössan Alexandra ut.

Jag använder alla sorters garner när jag stickar ett plagg. De ska bara vara någorlunda lika tjocka. Fast det har hänt att jag tagit ut maskor och stickat med mindre stickor och tagit in maskor och stickat med grövre stickor i ett randigt plagg. Det viktigaste för mig är nyansen på färgen. Vissa garner är 40-50 år gamla, vissa nyinköpta, vissa har jag fått och andra har jag hittat på loppis, vissa är upprepade och återanvända, vissa har legat i solen och blivit blekta andra är hemfärgade. Därför kan jag nästan aldrig sticka ett exakt lika plagg och inte vill jag det heller. Och därför kan jag också bli överraskad när ett garn inte beter sig som det andra garnet och oftast blir det faktiskt bra utan att bli som jag tänkt.

Från och med måndag den 22 november och fram till och med söndag den 12 december ska jag stå i Nordstan i Göteborg och sälja mina stickade plagg. Välkommen att besöka mig.