Stickbeskrivning från 80-talet



 

Just precis idag har jag börjat på en blå tröja till kurden som blir en överraskning när han kommer hem från sin resa. Annars har jag under januari stickat beställningar och jobbat med dokumentation och bokföring. Jag längtar efter att börja på sommarkollektionen. Det blir nog nästa vecka. Så småningom blir det helt nya  att visa upp.

 

Tills dess får jag nöja mig med att visa den härliga duffeln Emanuella från 80-talet.

 

 

 

 

Emanuella är stickad med tre trådar i taget i ett flertal blandningar av ca 20 olika garner i två olika grovlekar. Stickning var populärt ett tag på 80-talet och det fanns en massa garner att få tag i.

 

Jag tror och hoppas att det ska gå att få tag i något liknande även idag för här finns beskrivningen.

 

 

 

Om man fordar Emanuella så blir hon riktig varm även om det blåser.

Randig stickad ylledress värmer frusen Monika

Det kan aldrig bli för varmt för Monika. Hon skulle ju egentligen inte bo här utan på varmare breddgrader. Hon åker också söderut så ofta hon har råd. Då har hon gärna den här dressen på sig under resan. Med ett underställ i ull så klarar hon även att vistas här. Och under julen vill hon gärna vara hemma och mysa med tända ljus och brasa.


Dressen består av två delar - en hängslklänning och en jacka. Jackan är stickad med flätor i två färger och ränder emellan. Den är finurlig i modellen med en hög polokrage som kan knäppas ihop eller knäppas upp. Jackan har också torgvantar som är faststickade i ärmen så de går inte att tappa bort. Det är annars ett av Monikas problem - hon är slarvig eller snarare okoncentrerad och glömmer lätt var hon lägger saker - nyklar, telfoner och vantar.

Klänningen har en långrandig kjol och ett tvärrandigt liv. Hela dressen är stickad i ull i olika blå, lila och vinröda nyanser.

Med ett tufft pannband och rejäla men roliga stövlar så värmer dressen till och med frusna Monika.