Stickade långärmade jumprar på Upmarket

Första dagen på Upmarket och första gången jag visar höstens långärmade jumprar i cottolin och lin.

 

 

De har inte huvudrollen för det är fortfarande sommar och varmt trots regnskurar och blåst.

Linnet Nataella  i cottolin och linnet Renette i lin får fortvarande vara de som syns först och mest.

Till höger har jag kortärmade jumper Lahle i cottolin och Sanne i lin, men till vänster finns de...

 

 

 ... i blått, grönt eller rött. Randiga härliga Petrina i cottolin,

 

 

 

och den eleganta Karia i lin.

 

 

Hela marknadsståndet inramat med sjalen Edie i alla varianter och på bordet mössorna Rigmor, Remi, Ingalis och Phyllis samt finpulsvärmarna Henna och Undis. Jag är nöjd men trött.

Sommarkollektionen 4

Cottolingarnet är så lätt och fint att sticka i. Kvaliteten blir mjuk och skön, tunn och sval. Jag har hittills inte stickat så mycket i garnet men det kommer att bli mycket mer. Jag började med linnet Nataella. Till sommarmarknaden i Nordstan stickade jag en smal lång trekantssjal Maisy. Den har jag funderingar på att komplettera med en liten kul mössa och pulsvärmare. Det bli i så fall till marknaden i Kronhuset i september.

 

 

Det jag ska visa här idag är jumpern Lahle. Hon finns bara i två exemplar mest beroende på att det inte levererades garn i juli. I övermorgon ska jag sticka en Lahle grön och då blir det två exemplar igen för  Lahle blå är såld till en glad person som bara skulle fixa fikabröd till kollegorna på jobbet. Så fick hon syn på Lahle och det var kärlek direkt. Hej då Lahle blå

 

 

 

Lahle vinröd finns kvar och får som sagt snart en kompis.

 

 

 

Lahle har en storasyster Petrina som jag stickar på nu igår, idag och i morgon, en grön en blå och en röd eftersom det är de garnfärger jag har. I morgon när det är augusti ska jag beställa garn.

Sommarkollektionen 3

Populära Sanne i lingarn stickas förstås på min excellenta maskin. Modellen är rak och ska helst vara något oversize. Jag stickar den i tre olika storlekar och efter persoliga mått på beställning om ingen storlek passar. Modellen har rund ringning och kort rak ärm. Sanne är stickad samma sköna, tunna, lätt genomskinliga kvalitet som linnet Renette.

 

 

Sanne kan vara enfärgad eller oregelbundet randig ton i ton och går att få i önskad färgställning. Garnet finns i många fina färger men jag har varit lite strandsatt nu för jag missade att man inte levererar något garn i juli. Så jag fick göra det bästa av de garner jag hade hemma.

 

 

 

 

Jag hade gärna velat ha en röd liknande den jag stickade förra året.

 

 

Nu har jag istället börjat på ska vi kalla det pre-fall-kollektion. Två långärmade jumprar en i cottolin och en i lin Petrina och Karia. De kommer att visas i trädgårdföreningen under Upmarket.

En kort och en lång i gult

Allting går igen. Stickade kjolar till exempel. Fullt av dem på catwalken i höst. Jag tar fram mina gamla från 70-talet.

Ingmari i bomull är en tre-delad ensemble från1973 bestående av kort svagt utställd kjol, kortärmade v-ringad kofta och smalrandig t-shirt.

 

 

Någonting annat som går igen och som kommer nu i höst är den hemska vadlånga kjolen. Jag brukar inte ha så svårt för trender även om jag inte alltid följer med vadlånga kjolar är inte snyggt på någon. Som tur är är Vanessa i ull från 1976 snyggt uppknäppt på fotot. Kul att se färgkombinationerna på det lilla linnet. Det skulle jag ha kunnat gjort idag. Endera har jag en egen stil eller också klarar jag inte av att förnya mig.

Nu är det 80-talets tur

80-talet är väl inte precis min stil, men man hänger väl med och gör så gott man kan - eller kunde. Jag gillar de jumprar och tröjor jag gjorde på 70-talet mycket mer det måste jag säga.

 

 

 

 

Jag har ändå bestämt mig för att blogga om lite av det gamla så lilla ljuvliga Natalia får komma med.

Jag gjorde några vintertröjor i denna veva som jag faktiskt fortfarande gillar. De kommer senare.

Stickat i grönt med gröna ränder

Min gröna period som varit planerad så länge har nu precis börjat och nästan tagit slut. Jag stickar då och då till mig själv men när jag är riktigt nöjd så kan jag inte låta bli att visa dessa plagg på utställningar och marknader. Så var det med Wendela och Sanne till exempel. Och när de väl är med så är de förstås till salu. Jag tänker glatt att jag tar med den hit och sen tar jag ut den så att den blir den min. Om jag ska få någon Wendela så måste jag stick en ny. Wendela var så snygg till mina gröna byxor. Och Sanne i grönt blev också såld.

 

Kvar finns Wendy. Wendy är stickad i bomull och har instickade ränder i 9 olika gröna nyanser. Ett bra sätt att bli av med små restnystan. Randningen ger sig själv efter storleken på nystanet. Wendy ska få var med i utställningssvängen ett tag till för jag vet inte säkert om hon ska bli min.

Jag väntar med att bestämma mig tills jag sytt den mörkt gröna manchesterkjol som är planerad till.

 

 

 Vristvärmarna är i alla fall snygga till mina nya gröna kängor.

Men först ska jag sy och sticka Madde. Byxor, tunika och tröja i vinrött-aktigt.

Stickade kläder från 70-talet

Som jag lovat i ett tidigare inlägg så ska jag blanda nytt från sommarkollektionen med gamla godingar som fortfarande håller. Den här gången tre jumper-tröjor i bomull som är användbara året om. Modellerna har varit publicerade i Femina 1979.

 

Rött, blått eller vitt - det är bara att välja vad man tycker om. De är stickade, som sagt, på sjuttitalet med de garner som fanns då. Men jag tror nog att man ska kunna få tag i nåt garn idag som går att använda. Här finns i alla fall beskrivningar till två av dem. Isabella den röda är mosstickad i dubbelt garn och Inez den blå är rätstickad.

 

 

 

I samma serie finns också Isadora. Just då var det så himla modernt och inne med kläder i skurtrastyg eller tyg som liknade skurtrasor. Så som skurtrasor såg ut då och som man faktiskt våttorkade golven med. Jag hakade på den trenden på mitt vis med Isadora, rätstickad med en tråd vitt och en tråd oblekt och ihopvirkad med avvikande färg.

 

 

Om jag får säga det själv så är det tre snygga tröjor fullt användbara idag. Eller är jag bara gammalmodig?



Sommarstickat i Nordstan

Tidigare i somras stod jag som vanligt ett par veckor i Nordstan Göteborg under Hantverk & Design med mina stickade kläder. Ett gympass var det varje morgon att klättra upp på en ranglig stege och hänga upp poncho och caper i taket.

 

Jag visade då för första gången läckra Sanne - en slätstickad t-shirt i tunt lingarn. Sanne är stickad i Vävlin 16/2 på min ca 40 år gamla skackiga stickmaskin. 6 st Sanne i olika färger och randningar hann jag sticka innan stickmaskinen la av helt och hållet.

 

 

Jag håller nu på att kolla upp stickmaskiner för jag måste ha en ny. Glad i alla fall att jag hittade på något vackert att göra av det lingarn jag har haft liggande hemma i flera år. Jag har mer lingarn och dessutom finns garnet i flera vackra färger att köpa nytt.

Nostalgitripp med stickbeskrivning

Man kan ju inte komma ihåg allting så det är ju extra roligt när man blir påmind om det man glömt.

 

 

 

Åtminstone var det så för mig när jag igår var i Mariestad för att hämta resterna efter utställningen Hemslöjd hjärta Mexico. Jag skulle också träffa min goda vän sedan småbarnsåren. Vi hade en underbart skön sensommardag med ett härligt soligt väder. Hon mötte mig vid resecentrum iförd jumpern Frideborg som jag stickade på 70-talet och som jag alldeles glömt att hon hade. Det var särskilt kul eftersom den enda dokumentation jag hade var teckningen  med färgprover längre ner.

 

Och dessutom hade hon en applikation i gästrummet i källaren som jag alldeles glömt att jag gjort. "Gustavssons förlovning" heter den och är väl förtvilat 70-tal och ganska rolig.

Jag har inte sämre minne än att jag kom ihåg den när jag såg den.

 

 

Eftersom jag ändå är och rotar i det förgångna så vill jag passa på att dela med mig av koftan Inger.

 

En alldeles lagom sensommarstickning som håller även nästa år. Den är från tidigt 80-tal och här är beskrivningen.

 

Jag har tänkt att blogga lite om de allra nyaste modellerna den närmaste tiden och blanda upp med gammal design. Många modeller är faktiskt lika fina än i dag. Tycker i alla fall jag.

Seven - eleven

I två veckor nu har jag med en dåres envetenhet stickat för det vilda. Klockan sju på morgonen har jag suttit i min stickstol och påbörjat dagens stickbeting. Klockan 23 har jag fortfarande suttit i samma stol och i stort sett avslutat betinget. Men idag kunde jag i alla fall packa ner resultat av mitt flit - Huldra och Amanita som ska till Uddevalla i morgon. Tyvärr kan jag inte själv åka till Uddevalla för jag ska starta julen på Nordstan i Göteborg och då kommer jag att se ut så här:

... fast lite rundare och förhoppningsvis med huvudet i behåll. Tyget var en stuv som blev en bonus när jag handlade garn hos Normi tidigt i våras (före mitt garnstopp). Jumpern i samma färger som jag bara råkade ha hemma är i modell Penelope.

Hur kommer nu Huldra och Amanita till Uddevalla för att vara med på utställningen Midvinterfest i Skogen? Jo, min underbara dotter åker dit och lämnar dem på rätt ställe. Inte för att det är så stor uppoffring för henne för hon skulle i alla fall till Uddevalla, men det var en stor hjälp för mig - i alla fall.

Tema skogen var det och därför har jag nu stickat dessa två helt nya kreationer på rekordtid. Huldra inspirerad av skogsrået i värmlandsskogarna och Amanita är en flugsvamp som ju finns lite överallt.
Det kommer bilder så småningom på dessa skapelser.

Hälsa gärna på mig i Nordstan. Jag står där 17-27 november och 12-18 december.

Penelope, Penelope och Penelope

I en av de böcker (Johan Theorin: Blodläge) som jag läst under min förkylning fanns en så rolig grej som jag inte kunde låta bli att kopiera. En liten flicka ska vakta familjens tre kor och som belöning får hon ge dem namn. Eftersom hon inte kan se skillnad på dem så kallar hon dem Rosa, Rosa och Rosa.

Lite skillnad är detförstås på mina Penlope-ar men precis samma grundbeskrivning är de stickade efter på min gamla snart uttjänta stickmaskin.  En härlig modell tycker jag - rak lite vid, straxnedanför magenlång med rund ringning och vid kort ärm. Kan varieras till oändlighet med färger och ränder.
Min allra första Penelope är en hel kombo med kjol, mössa, puls- och benvärmare.

Mina nästa två kommer att stickas för att passa speciella sydda plagg och de stickar jag bara till mig alldeles själv till min höstgarderob, (en är faktiskt klar och kommer snart i ett inlägg och den andra är till min gröna period).

Penelope kommer så småningom att få en lillasyster som är smalare och längre precis som min egen underbara lillasyster.

En idé blir äntligen verklighet

Jag har så länge haft en tanke om att sticka kjol och topp. Jag har haft namnet klart men alla idéer om designen har runnit ut i sanden och inte blivit av. Men nu kan jag till slut presentera Penelope.

Hon är en vippig kjol med luseprickiga volanger och till det en slät randig t-shirt. Prickiga pulsvärmare och randiga benvärmare hör till. Och en randig mössa men min stackars docka har inget huvud.

Jag blev så förtjust i t-shirten att jag redan har stickat tre till med olika randningar och har två på planeringsstadiet och på to-do-listan för nästa vecka. Alla de föhoppningsvis fem nya kommer jag att ha med på Hantverk och Design i Nordstan vecka 27. Och så kommer jag att visa dem här i bloggen förstås.