Nu stickar jag Wendela i rött

Jag har idag tagit fram garner för att sticka tröjan Wendela i rött.

 

 

Wendela finns redan i grönt. Hon var stickad med tanke på min gröna period och menigen var att jag skulle ha henne alldeles själv. Hon blev klar precis dagen innan jag skulle stå i Nordstan i somras och hon fick följa med dit av bara farten. Det är ju kul att visa upp sina allra nyaste och jag tycker att hon är fin. Dessutom var hon väldigt snygg till mina gröna byxor som då inte var helt färdigsydda.

 

Men efter två dagar "försvann" Wendela. Jag hann inte ens fotografera henne på skyltdockan. Det är så klart svårt att inte sälja visade plagg på en försäljningsmarknad så -hej då Wendela, du kommer att få det bra i ditt nya hem.

 

 

Kvar är Wendela mössa och Wendela halsduk.

 

 

 

Men nya röda Wendela blir snygg till mina nya rödroströda byxor som jag ska sy.

Stickade vårkänslor i aprilsnö

Helt vitt på marken i morse - visserligen vackert men.... Det smälte bort fort förstås. Nu vill jag ha riktig vår. Jag vill sätta ut mina övervintrade pelargonior.

Jag får visa upp lite stickade blommor istället. Rosa blommor mot grön botten. Visst ger de vårkänslor. Pannband, armband och halsduk. I ull än så länge för varmt är det ju inte.

 Om vårkänslorna dröjer kan man förstås välja att sticka blommorna mot svart botten.

Billig eller dyr halsduk

"kan inte du sticka en halsduk till mig i flera färger?" sa mina barns kusin till sin favoritmoster. Han har visserligen bara en, men ändå. En stor färgglad rund halsduk som man också kan ha på huvudet ville han ha. Här är resultatet.

Det blev efter mina strikta regler en halsduk av de garner jag har som passar i kvalitet. 20 olika färger. Hela halsduken väger ca 400 gram, den är 45 cm bred och ca 180 cm lång ihopstickad till en ring. Med restgarner blir det en billig halsduk men om man ska köpa 20 färger och använda ca 20 gram av varje färg så blir det förstås en dyr halsduk. Så här gjorde jag:

En storlek ca 45x180 cm

Material: restgarner i ull, blandgarn eller akryl i kvalitet 60-80 m per 50 gram

eller blanda två tunnare garner.

Jag har från mitt garnlager hämtat följande gamla och nya garnkvaliteter: Kattens Sofia, Akrylda, Wernyl, Marks&Kattens Kosmos, Lina, Ryagarn, Pritty Shetlandstype, Sjuntorps Ullgarn, Octanoja Textil Budget B100 Ull.

Garnåtgång: 400 gr

Sticksätt: Rätstickning

Färger: 20 regnbågsfärger

Stickor 10 samt en hjälpsticka 7

Lägg upp 45 m och sticka rätstickning i ränder om ca 9 cm. Beroende på garn blir det 15-17 eller 19 v. Sticka ojämnt antal v för att skarven ska komma på olika sidor. Sticka 20 ränder eller ca 180 cm.

Plocka med en extra sticka upp m från uppläggningsvavet, vik halsduken dubbel och sticka ihop med stickor 10 en m från halsduken med en m från uppläggningsvarvet och maska av samtidigt .

Fäst alla trådar.

design: textilkonstnär katrin bawah

Tyra var tuff redan som liten flicka

Jag har tidigare i mössparaden berättat om Tyra. Hon finns också att beskåda på min hemsida och det har varit många som har gillat henne - för tuff det är hon. Jag fick för några veckor sedan en beställning på Tyra basker och vantar kompletterat med en Josefina halsduk som blev väldigt bra och det blev en nöjd kund.






Så nöjd att hon nu har beställt ett Tyra-kit till sin 3-åriga dotter.







Det var spännande att översätta ett så vuxet kit till barn men det blev såå gulligt - och tufft. Speciellt gillar jag de små torgvantarna. Så nu blir det antagligen torgvantar till mina barnbarn.

Mera mössor i mängder

Jag fortsätter idag som jag slutade igår. Med samma mössa men i olika färger. Nu är det till och med i stort sett samma mössa men i olika sticksätt. Jag börjar med Gustava. Hon är rätstickad i tjockt "torrt" ullgarn - det är det enda att säga om denna 70-talsmössa.

RÖD

BLÅ

GUL

Göta är i stort sett samma modell som Gustava, men slätstickad i ulligt mohairgarn också denna från 70-talet. Jag har upptäckt att jag stickade väldigt lite på 80-talet vad det nu kan bero på. Axelvaddarna kanske :-)




Tillbaka till nutiden. Hanna är visserligen några år gammal men hon kommer i alla fall från det här århundradet. Hanna är en jättebasker med tillhörande set av puls- och benvärmare som avslutas med flikar och smala halsdukar med moucher.


Från hösten 2008 kommer Irma. Irma är ett nytt försök att sticka i lung färgskala och det har väl lyckats bra? Vitt med fyra blå nyanser kan inte hetsa upp någon. Men fint blir det ändå tycker jag - faktiskt.

Mössor behöver ju inte bara vara en mössa om du förstår vad jag menar. Det kan till exempel vara ett pannband som Janet. De flesta bannband som jag stickat har varit del i ett kit men Janet är sig själv nog. Svart resårstickad med en vacker rätstickad blomma - det räcker en bra bit.

Själv har jag svårt att ha pannband på grund av mitt tunna ostyrsliga hår. Det åker upp och lägger sig i fåniga krokar ovanför pannbandet. Ser bara inte klokt ut. Men på alla andra är det fint med pannband.

Mera huvudbonader imorgon.

Mera mössor

Tredje delen i min mössparad börjar med ett färskt kit som heter Carina. Det vill säga vantarna är något år gamla men jag tyckte så mycket om dem att jag sparade garnerna på ett speciellt ställe för att komplettera med en mössa. att det sedan tog flera år innan det blev av är en annan historia - så kan det bli. I alla fall i höstas stickade jag mössan och märkte då att garnet räckte även till halsvärmare. Bottengarnet är ett reafynd som inte finns längre.
Resterande fyra av dagen mössor är stickade 2007. Jag börjar med att visa Dorotea som nästan är en hatt med lite klock och en stor blomma i många färger. Dorotea är stickad i ett tjockare garn än alla andra.

Både Dorotea här ovan och Ebba här nere stickade till en speciell utställning och blev sålda direkt så jag har inga bättre bilder på dem än precis som de hängde ust där. Det är nästan alltid så att jag stickar in i det sista och hinner inte alltid med den dokumentation som jag egentligen vill göra.

Erika däremot visar jag här i version 2.0. Jag har en version 1.0 med helt andra pulsvärmare och en version 3.0 som ser helt annorlunda ut och som jag visat tillsammans med Erika poncho.

Erika består av en liten basker, tre smala halsdukar, puls- och benvärmare.

Som avslutning i dag ytterligare en basker - Evelina i vitt och åtta olika lila nyanser. Evelina har fått en rolig effekt genom att jag stickat det vita tunnare garnet i rätstickning och att de lila slätstickade partierna är stickade med ett tjockare garn.

Fler mössor kommer i morgon.

Fyra gamla mössor och en ny

Nummer två i mössparaden visar att jag stickat mycket längre än jag bloggat. Jag tycker ändå att mycket av min äldre design tål att visas. Jag försöker att vara tidlös i min design så gott det år och dessutom är det ju så att allt går igen och blir modernt igen. De fyra första mössorna idag är stickade på 70-talet.
Barbro - mössa, halsduk, tumvantar och benvärmare i tunt ullgarn av olika kvaliteter i flera lilaröda nyanser oregelbundet randat med dubbelt garn för att få fler skiftningar och mjukare övergångar. Någon färg kan säkert också vara ett syntetgarn för att få rätt färg. Så jobbar jag fortfarande. Rätt färg är viktigt för mig.

Ofta, ofta återkommer jag till denna färgskala som är inspirerad av regnbågen och färgcirkeln. Bea är varken först eller sist. Bea är stickad i helt i mohairgarn som ju var inne på den tiden. Bea är också stickad helt av restgarner från andra modeller så det är helt utifrån garnmängd som randbredderna har blivit så olika. Visst kan slumpen skapa fin design.

Berit är stickad helt i ull. Väldigt enkel 1 rät, 1 avig men lite fin i färg. Rejäl varm mössa som går att dra ner ordentligt över öronen och benvärmare som tar upp färgerna från mössan men som inte har samma randning. Berit är också en randig kofta med detaljer i resårstickning men som inte finns på bild.

När det är jätte-jättekallt så kommer Bodil som en räddning. Hon är en "rånarluva" som säkert ingen rånare vill använda eftersom hon är lätt att känna igen och lätt att komma ihåg. Till luvan hör pulsvärmare (fast det begreppet fanns inte på 70-talet då sa man muddar) och korta benvärmare. Bodil är stickat med dubbelt garn 1 tr mohair och 1 tr ullgarn. Detta är nostalgi för mig samtidigt som jag inte kan fatta att det var så länge sen. Jag kommer precis ihåg. Det var såå fräckt och originellt att vända benvärmarna med det röda neråt och pulsvärmarna med det röda uppåt. Cool - men det fanns ju inte heller - det var vad jag var. :-)

Så har vi hamnat i modern tid - 2007 stickade jag vantarna Camilla med tillhörande basker därför att jag hade ett orange garn som legat länge och väntat på att bli något. Just då kändes orange väldigt nytt och fräscht.

I morgon fortsätter mössparaden och då blir det design från olika år under 2000-talet.

Mössparad

Jag ska nu i snabb takt visa 40 olika huvudbonader. Det är ju februari och ganska kallt. Här på västkusten börjar dessutom sportlovet just idag. Alltså läge för en rolig och skön mössa :-) Några mössor är alldesles ensamma som Agata här ovan. Men berömd är hon och har varit på bild i GöteborgsPosten.
Andra och jag skulle tro de flesta har sällskap med halsvärmare, halsduk, pulsvärmare, vantar, benvärmare eller vristband i någon konstellation som Agnes här nedan.


Ytterligare andra som stickats för att passa till en poncho eller bussarong finns i flera varianter. Det beror på att värmarna blivit sålda medan ponchon är kvar och visas upp med ett nytt kit. De flesta av dessa visar jag samtidigt som jag berättar om ponchon men så blev inte fallet med Alexandra. Därför får hon vara med här. Så är såg Alexandra ut i sin första skepnad.

Och här är Alexandra den andra. Om du är riktigt uppmärksam så ser du nog att benvärmarna är de samma. Dem vill ingen ha fast jag tycker att de är så tuffa. Alla andra plagg har hittat sin plats i världen. Själva Alexandra bussarong är på utställning i Karlstad.

Till sist idag vill jag visa att jag kan sticka plagg som inte är så färgstarka och färgglada. Jag kan sticka i vitt till exempel. Men jag får förstås anstränga mig. Det är inte lätt. Jag lyckade i alla fall med Antonia. Hon är bara naturvit och kritvit.

Fortsättning följer. I morgon visar jag fem nya mössor. Det vill säga de är egentligen inte så nya utan stickade för väldigt många år sedan - men jag har inte visat dem här tidigare.

Spegel, spegel vem är Prick?

Jag stickar inte bara stora plagg eller kombinationer även om det är det jag gör mest. Jag stickar till exempel den alldeles ensamma halsduken Prick. Prick tycker att hon klarar sig jättebra i sin ensamhet. Hon behöver inte ha sällskap av tillhörande mössa, puls-och benvärmare för att synas och väcka uppmärksamhet. Hon behöver bara se sig i spegeln för att veta att hon duger precis som hon är. Hon speglar sig gärna och säger att hon är ett halsdukssmycke. Prick stickas en-, två- eller treradigt precis om pärlhalsband. Hon kan också bäras tätt i halsen

eller hänga i längre bågar. Prick stickas i ull och värma skönt trots många minusgrader.

Hon kan också stickas i glansigt silkegarn och bara vara en prydnad till en enkel klänning

Inte undra på att hon så ofta måste spegla sig med alla dessa variationer.