Beställning i beige och guld

Det är en utmaning att sticka i färger som inte är jag. Det är utmaningar jag gärna tar för när till och med jag är nöjd med resultatet så blir jag lite mallig.

En beställning på Nelly i beige med guldblomma var en sån utmaning. Jag tvingar mig då och då att sticka något i beige och försöka göra något snyggt av det. Med lite olika färgade ränder till exempel. Men denna gång skulle det bara vara beige. För att göra det lite roligare så använde jag två olika beige nyanser och även olika tjocklek. Ljusare och tunnare till resåren och lite grövre till själva mössan. Guldblomman stickade jag också i olika garner mer och mer guld ju längre in i blomman jag kom. Tja det blev ju inte så lilla. Original-Nelly ser ut så här:

 

 

 

 

Lite lättare var det att sticka en gammelrosa Idun med några rosigare ränder.

Nu är det 80-talets tur

80-talet är väl inte precis min stil, men man hänger väl med och gör så gott man kan - eller kunde. Jag gillar de jumprar och tröjor jag gjorde på 70-talet mycket mer det måste jag säga.

 

 

 

 

Jag har ändå bestämt mig för att blogga om lite av det gamla så lilla ljuvliga Natalia får komma med.

Jag gjorde några vintertröjor i denna veva som jag faktiskt fortfarande gillar. De kommer senare.

Lin-linne från sommarkollektionen 2012

I tunt lingarn - Vävlin 16/2 - har jag stickat Renette. Jag började med de fyra enfärgade och hann bara göra denna fina bruna med ränder och skulle precis börja på en gul med rosa ränder när min stickmaskin gick sönder. Nu är jag på jakt efter en ny stickmaskin. NU.

Stickad tröja från 1977

Eftersom jag nu ett tag varvar gammalt och nytt så är det denna gång gammalt som gäller. 35 år närmare bestämt. Men visst duger den än idag.

 

 

Ragnhild heter tröjan och hon är slätstickad med sprund i sidan och i halsen som knäpps med snoddar.  Hon har randiga ärmar och kapuschong och man kan välja att även sticka ett randigt ok. Tröjan har raka vida ärmar och stora fickor.

Välj svart eller vit bottenfärg eller nån helt annan. Här finns beskrivning.

 

Stickat i grönt med gröna ränder

Min gröna period som varit planerad så länge har nu precis börjat och nästan tagit slut. Jag stickar då och då till mig själv men när jag är riktigt nöjd så kan jag inte låta bli att visa dessa plagg på utställningar och marknader. Så var det med Wendela och Sanne till exempel. Och när de väl är med så är de förstås till salu. Jag tänker glatt att jag tar med den hit och sen tar jag ut den så att den blir den min. Om jag ska få någon Wendela så måste jag stick en ny. Wendela var så snygg till mina gröna byxor. Och Sanne i grönt blev också såld.

 

Kvar finns Wendy. Wendy är stickad i bomull och har instickade ränder i 9 olika gröna nyanser. Ett bra sätt att bli av med små restnystan. Randningen ger sig själv efter storleken på nystanet. Wendy ska få var med i utställningssvängen ett tag till för jag vet inte säkert om hon ska bli min.

Jag väntar med att bestämma mig tills jag sytt den mörkt gröna manchesterkjol som är planerad till.

 

 

 Vristvärmarna är i alla fall snygga till mina nya gröna kängor.

Men först ska jag sy och sticka Madde. Byxor, tunika och tröja i vinrött-aktigt.

Gula minnesbilder

Visst är gult en fin färg. Jag har haft gula perioder av och till genom åren. Första gången det slog till riktigt ordentligt var under min första graviditet vintern -67/68. I en annons fick jag se Brios nya förenklade barnvagn. Jag var såld!! Modellen var såå häftig och så fanns den i gult. Åtminstone i annonsen. Alla barnvagnsförsäljare förstod däremot inte vilken häftig vagn det var.
Men vad kan inte en gravid kvinna förmå sin man och den blivande barnafadern till?
Många barnvagnsaffärer blev det men till slut var den min.

 

 

Ett metallskelett på fyra hjul och en galonväska. Inte en fjädring men vad gjorde det. En tjock rosa madrass fick ersätta och babyn sov gott. Jag tror att det var enda året som just denna modell såldes. Kompisens vagn 10 månader senare hade ett betydligt stadigare underrede. Min gula vagn klarade i all fall mina två barn och ett kusinbarn däremellan. Jag matchade med gul hemsydd manchesterkappa med rött foder och till den hörde både kjol och långbyxor och en liten hätta. Snyggt!

 

 

10 år senare stickade jag i gult. En härligt randig tröja i dubbelt bomullsgarn med V-ringning och fickor. Den tröjan heter Ingela. Den knallgula koftan -gult är som alla färger många nyanser- är också stickad i dubbelt garn. Hon heter Ingegerd. Båda var publicerade i Femina i slutet av 70-talet.

 

Eller också stickar man Ingegerd i ett tjockt garn. Beskrivning finns på min hemsida.

 

 

Ytterligare en så där 10-15 år senare var det åter dags för en gul period i form av ponchon Erika med basker halsdukar puls- och benvärmare.

 

Så nu när jag äntligen fixat till min gröna period så kanske det är dags att gå över till gult. Snyggt och inne i höst.

Stickat i bomull med gammaldags look

Till konsthantverksmarknaden UpMarket i augusti stickade jag en ny modell pulsvärmare i bomull. Att ha till fint ute nu och inne hela vintern. Modellen är enkel med en stickad mudd på 10 cm och en virkad del över handen. Jag tycker att den blir lite gammaldags. Speciellt det virkade är det som gör det tror jag. Men jag är väldigt nöjd - jag tycker att de är fina. Som ett smycke - istället för ett smycke.

 

 

Eftersom jag alltid döper mina modeller med ett kvinnonamn så har förstås även denna modell fått ett namn. Hon heter Undis.

 

 

Jag gick igen alla mina tunna bomullsgarner och tog fram alla färgnyanser. Nystan som vägde 30 gram eller mer skulle räcka till ett par. 41 färgnyanser blev det. Härligt att lägga fram och bara sätta igång. Jag stickade 2 par vita och 2 par svarta och jag fick köpa till två gråa nyanser för jag hade inget grått. 45 par blev det. Inte illa.

 

 

 

 

Det par som är allra mest gulgröna tog jag själv till mina nya gröna outfit.