Stickat som hör ihop

Mössa och halsvärmare eller mössa och pulsvärmare eller halsvärmare och pulsvärmare eller mössa, halsvärmare och pulsvärmare eller andra kombinationer är något jag gillar och väldigt ofta stickar. Här är några exempel innan våren kommer och man vill ta av sig alla mössor. Som vanligt har alla fått sin egen identitet genom ett eget namn.

KARI

JACKIE

ILENE

LARISSA

HARIETTA

LARISSA

Just nu stickar jag inte för någon speciell utställning men jag dokumenterar alla höstens utställningar och lägger in på hemsidan. Jag är idag på oktober. Snart ska jag börja sticka för "Hemslöjd gillar Mexico".

Färgstarka gråa pulsvärmare

Just nu ställer jag ut hos Konsthantverkarna i Karlstad med temat "Gråa Greta".
Allt som är med har grått som bottenfärg men det är som det brukar med mig väldigt färgstarkt ändå.

Mitt i rummet står bordet med pulsvärmare och torgvantar plus några mössor och halsvärmare.

STICKAT I NORDSTAN

Tre dagar kvar i Nordstan för denna gång. I dag torsdag har jag fått större plats och så här kommer det att se ut de dagar som är kvar. Alla mina nya huvuden får nu vara med. Natalie från Hisingen i den gröna capen har jag lånat.

De första dagarna denna vecka hade jag "bara" en vägg och då såg det ur så här. Så ihopträngt utan "luft" brukar jag inte visa upp mina saker, men det ser rätt så kul ut tycker jag - som ett lapptäcke.

Nu ska jag snart fira jul. Ska bara försöka hinna sy lite. Efter alla helger är det dags att ta tag i Gråa Greta som ska till Karlstad i februari.

Låg ambitionsnivå

Att baka pepparkakor med sin barnbarn en gång om året kan man nog inte tycka är en så förfärligt hög ambitionsnivå. Det är ju dessutom väldigt kul. Så här såg det ut i fredags.

Fina barn och fina pepparkakor.

Och så här såg det ut när ambitionsnivån sattes 2008.

Och det är allt. Hur kunde det bli så?

Som spratteldockor

Just så här - som spratteldockor - vill jag visa upp och layouta mina "värmare" huvud-hals-puls-ben uppklykade på sammetsband, med maskeradmask och gärna med skor. Jag har gjort så i flera år och gillar skarpt presentationen trots att jag får stå ut med att många tror att halsvärmarna är små kjolar.

Ovan visar jag Alexandra 3, Ursula, Vega, Ullamaja och Celia

Nedan visar jag Abby Rutig, Elvira 3, Tara, Karolina 2 och Abby Randig.

Om någon undrar över numret bakom några av modellerna så beror det på att det är andra eller tredje versionen.

Nästa vecka som heter vecka 50 ska jag stå i Nordstan igen. De två veckorna mellan mina tider där har jag tillbringat genom att vara förkyld - riktigt förkyld med feber och så. Och det vill jag bara meddela att det är inte roligt. Dessutom är det så att 11 heldagar på raken i Nordstan följt av en vecka i sägen märks väldigt tydligt på konditionen. Just nu är det flås som hörs om man säger så. Blir väl inte så mycket bättre av en vecka i Nordstan följt av jul i Värmland. Fast väl där hoppas jag på långpromenader i soligt och snöigt -3 gradigt väder. Först ska jag klara av tågresan som då och då kan vara ett äventyr.

Jag kommer att lägga ut en bild på Nordstan. Tyckte faktiskt att mina stickade alster från förra året skymtade förbi i tv-programmet i går - väldigt hastigt och i övre vänstra hörnet.

Nu är Bea ett minne blott

Denna vecka som heter vecka 47 och en kommande vecka som kallas vecka 50 sitter jag på Nordstan Torg och stickar. Och visar mina stickade kretioner på julmarknaden Hantverk och Design. Denna vecka ser min bod och vägg ut så här.

Eftersom det, trots mycket folk i farten, inte är kunder hela tiden så måste jag ju göra nåt. Stick till exempel. Jag har stickat tre stycken mössor i modell Celina. Celina är min nyaste - en oregelbundet randig mössa i ordinär modell stickad i mohairgarn från 1980-talet.

Celinorna ser ut som de gör med den färgsättning de har och de ränder det har blivit beroende på att de är stickade av upprepade stackars Bea. Bea i sin tur var tjocka benvärmare i dubbelt mohairgarn som bars till träskostövlar i början av 80-talet. Jag har repat upp och delat garnet så att det är enkelt och stickat så långt som respektive färg räckte. Jag började med Celina i mitten och fortsatte med Celina till vänster och avslutade med Celina till höger. Ca 2,5 m garn är kvar så jag vill påstå att jag utnyttjat till fullo.

Så här såg salig Bea ut i sin prakts dagar.

Seven - eleven

I två veckor nu har jag med en dåres envetenhet stickat för det vilda. Klockan sju på morgonen har jag suttit i min stickstol och påbörjat dagens stickbeting. Klockan 23 har jag fortfarande suttit i samma stol och i stort sett avslutat betinget. Men idag kunde jag i alla fall packa ner resultat av mitt flit - Huldra och Amanita som ska till Uddevalla i morgon. Tyvärr kan jag inte själv åka till Uddevalla för jag ska starta julen på Nordstan i Göteborg och då kommer jag att se ut så här:

... fast lite rundare och förhoppningsvis med huvudet i behåll. Tyget var en stuv som blev en bonus när jag handlade garn hos Normi tidigt i våras (före mitt garnstopp). Jumpern i samma färger som jag bara råkade ha hemma är i modell Penelope.

Hur kommer nu Huldra och Amanita till Uddevalla för att vara med på utställningen Midvinterfest i Skogen? Jo, min underbara dotter åker dit och lämnar dem på rätt ställe. Inte för att det är så stor uppoffring för henne för hon skulle i alla fall till Uddevalla, men det var en stor hjälp för mig - i alla fall.

Tema skogen var det och därför har jag nu stickat dessa två helt nya kreationer på rekordtid. Huldra inspirerad av skogsrået i värmlandsskogarna och Amanita är en flugsvamp som ju finns lite överallt.
Det kommer bilder så småningom på dessa skapelser.

Hälsa gärna på mig i Nordstan. Jag står där 17-27 november och 12-18 december.